En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser just nu heter Kvinnokungen och är skriven av Kristina Sjögren.

Smakbiten är hämtad från sidan 29:

”I Tre kronors studerkammare böjer sig Christina, Marigen och Lenegen över sina pappersark medan pennorna raspar. Magister Matthiae dikterar. De lär sig skriva brev på latin. Christina har bläckfläckar på fingrarna och tungspetsen i mungipan. Pennan glider aningen osäkert över papperet, stannar ibland till ett ögonblick innan den fortsätter.
Marigen däremot rynkar pannan och betraktar magistern med ett frustrerat ansiktsuttryck. Det blir vit luckor på hennes papper där hon missat ett dikterat ord. Hennes penna stannar ibland till så länge att det blir fula plumpar på papperet. Hon är i färd med att sucka när dörren till studerkammaren rycks upp.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. En av böckerna jag läser just nu heter Ödesgudinnans val och är skriven av Caroline Hurtig.

Smakbiten är hämtad från sidan 28:

”Kol stod chockad kvar och såg hennes ryggtavla försvinna in i templet, vad hade han gjort? Han hade försökt tända ett intresse i henne! En gudinna! Han förbannade sin egen dumhet och skämdes över sig själv. Hon måste ha märkt vad han gjort och tyckte säkert att han betedde sig högst oanständigt Men det hade bara hänt, hans kropp hade gjort det omedvetet, utom hans kontroll. Nå ja ingen skada skedd, gudinnor kan inte älska han skulle aldrig lyckas påverka henne ändå hur mycket han än försökte tänkte han för att lugna sig själv.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. En av böckerna jag läser nu heter Störst av allt
och är skriven av Malin Persson Giolito. Detta är en av de böcker som är nominerad till årets bok.

Jag läser den som e-bok och smakbiten är hämtad från sidan 70:

”Jag älskade i alla fall att vara med Amanda. Vi var nästan alltid tillsammans. Vi satt bredvid varandra i klassrummet och i matsalen, vi läste läxor ihop och skolkade ihop. Vi pratade skit om tjejer vi störde oss på (”inte för att vara taskig, men …”), trampade mot ingenstans på gymmets trappmaskiner. Vi sminkade oss tillsammans, shoppade ihop, pratade i timtal, chattade oavbrutet, skrattade på det där sättet som tjejer skrattar på film när en ligger på mage på den andras säng medan den andra står på madrassen och har ett alldeles för kort nattlinne och använder en hårborste till mikrofon och mimar till en bra låt eller imiterar någon av de töntiga tjejerna i skolan.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. En av böckerna jag läser nu heter Drömmar och dilemman och är skriven av Elin Eldestrand.

Smakbiten är hämtad från sidan 25:

”Jag har sett mycket i mitt liv. Jag har bokstavligt talat sett döden i vitögat när Häxan Lömsk försökte banka livet ur mig. Jag har sett fler döingar än jag vill tänka på. Jag har sett karlar med byxorna nere vid knävecken och mamma stå bredvid med en sedelbunt i näven. Men jag undrar om inte det som möter mig när jag kliver in i stugan är snäppet värre än ovanstående.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. En av böckerna jag läser nu heter Ensamfararen och är skriven av Maria Isacsson.

Smakbiten är hämtad från sidan 32:

”- Pengar, sa han tyst. Sådana har jag. Men bil kan gå snabbare än tåget om man kommer iväg på en gång. Jag är skyldig dig en gentjänst. Och familjens hälsa ska man ta på största allvar. Framför allt har jag tid. Lite för mycket tid faktiskt. Du kan få låna pengar av mig och så kan jag köra dig dit du ska.
Förslaget lät förmodligen ganska orimligt, insåg han själv. Självklart skulle hon säga nej, men det kändes åtminstone bra att ha erbjudit sig. Hon tittade fundersamt på honom.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. En av böckerna jag läser nu heter Kakelugnsmordet och är skriven av Lars Ohlson.

Smakbiten är hämtad från sidan 11:

Klockan var strax före ett på eftermiddagen torsdagen den nittonde april 1962. Det var skärtorsdag, sol, åtta grader varmt i luften och den 68-årige Robert Aspelin haltade fram mot Handelsbankens kontor på Fredsgatan vid Gustav Adolfs torg för att träffa den bankjurist som ett par månader tidigare hade knuffat honom utför en trapp och nästan haft ihjäl honom. >> Pass upp för baktrappor <<, hade han skrivit i sina anteckningar efter denna olycksaliga händelse. Han hade aldrig förstått att han råkat ut för ett mordförsök.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Något du inte vet att jag vet och är skriven av Birgitta Bergin.

Smakbiten är hämtad från sidan 39:

”Det kurrar i magen. Hon kan till och med höra ljudet, dovt och mullrande. För att inte tala om hur det känns. Hungern river i henne och för ett ögonblick tänker hon på alla människor som svälter på jorden. Ofrivilligt. Själv väljer hon att vara hungrig.
Eller väljer hon verkligen? Inget kan hindra henne från att bre en stor macka, helst en Hönökaka, en halvmåne och ett tjockt lager Bregott, några skivor lagrad herrgårdsost och rökt skinka ovanpå det. Hönökakan ska vara sådär färsk och aningen varm, som om den just tagits ur ugnen. Åh det vattnas i munnen. Och så ett stort glas mjölk till det. Jo, hon vet att mjölk är något som tillhör barndomen, men för Sussie är det himmelskt med mjölk. Det eller en kall öl.”

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Tiden är inte än och är skriven av Elin Boardy.

Smakbiten är hämtad från sidan 41:

Sjukdomen kom ända fram till portarna i söder, men drabbade inte staden i samma omfattning som bygden runt omkring. Här har grävandet av gravar varit hanterligt.
Men ändå: förarna av likkärrorna ger sig ut i gryningen med sina kåpor och munskydd och samlar ihop de döda. Dödgrävarna har att göra. Pestdoktorerna finns även här, undangömda och isolerade.
Här är en av dem: Kasimir. Ett i förtid åldrat ansikte med mörka ögon, bred mun och spetsig näsa. Han äter morgonens gröt, men utan aptit. För vem kan i dessa dagar känna aptit? Och vad smakar det? Men morgonen gryr åtminstone, stadens ljud finns fortfarande där utanför. Han sitter på bänken bredvid spiseln, han tuggar långsamt med halvdåliga tänder. Vad är denna dag? Vad ligger framför honom? Sjukdomen, den överskuggar allt.

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Mördar-Anders och hans vänner och är skriven av Jonas Jonasson.

Smakbiten är hämtad från sidan 33:

Han som kallades greven stod inte att finna i adelskalendern. Faktum är att han inte stod att finna någonstans. Han hade närmare sjuhundra tusen kronor i obetalda skulder till Skatteverket, men hur mycket myndigheterna än påpekade det i brev sända till grevens senast uppgivna adress på Mabini Street i Filippinernas huvudstad Manilla, kom det aldrig några pengar i retur. Eller något annat. Skatteverket kunde ju inte veta att adressen var vald på måfå, att delgivningsbreven hamnade hos en lokal fiskhandlare som öppnade dem och använde dem till att slå in tigerräkor och bläckfisk.

Spara

Spara

En smakebit på söndag

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Det havet gömde och är skriven av Cecilia Lindblad.

Smakbiten är hämtad från sidan 38:

”Foten har slitits av med stor kraft. Den måste ha fastnat rejält i nånting och sen lossnat från resten av kroppen. Den har gått av vid övre språngbensleden, som skenbenet fäster vid. Det är såklart omöjligt att säga exakt hur det gick till. Men kvinnan, om vi antar att det är en kvinna, var redan död när det hände.”

Spara